"[...] kanske för att jag hade kjol och det i stort sett aldrig händer?"

Fick en trevlig överraskning idag: I och med att mitt studiebidrag kom så anlände även med det min mat- och rese-ersättning för min APU i höstas. Det betydde lite extra klirr i kassan - och det kommer högst troligtvis stoppas undan till Londonkassan. Hade ärligt talat förväntat mig att ersättningen skulle komma med februaris bidrag eftersom jag inte lämnade in lappen förrän nu i januari, men tänk så fel jag hade! Ooo, gör mig så glad, så glad, hoho!

Idag har varit en vanlig dag, som alla andra. Har börjat vänja mig vid utropanden över att jag gått ner i vikt så pass mycket nu att jag kan tackla det enklare än när det fortfarande kändes "nytt". Jag blir nästan mer smickrad nu när jag vant mig än förut, haha. Träffade Ika och Linn [kanske borde döpa om dem till "Lika" eftersom de alltid är tillsammans? Blir snabbare att säga "Lika" än "Linn och Ika" om man träffat på dem båda samtidigt] på bussen idag till skolan, och Ika tyckte att jag såg annorlunda ut. Ja, inte vet jag varför hon tyckte det, kanske för att jag hade kjol och det i stort sett aldrig händer? De tyckte iaf att jag var fin, och det gjorde mig så klart jätteglad.
Sen på engelskan när jag hängde av mig min jacka och precis tänkte sätta mig utropade min lärare "Nej men Gabbi, håller du på att försvinna?!". Jag förstod ingenting alls och måste nog ha sett så oförstående ut som det bara går, för Sanna - min lärare - fortsatte sen med "Ja, jag menar inte att du håller på att försvinna från den här kursen eller så, hahahaha, men alltså... du är ju så smal!"
Detta ledde till en lite längre diskussion om min diet och jag fick svara på en massa frågor, bla om jag rekomenderade den. Klart jag rekomenderar något som funkar och dessutom inte är farligt för din kropp.

Ska träffa Crystal idag, får inte glömma att ta med hennes presenter! Ska bli så kul att få träffa henne igen, min lilla ChinaDoll. ♥ När vi gått ut gymnasiet och ger oss iväg ut i världen för att bygga våra liv kommer jag sakna henne så enormt. Meeeeeen, vi har bestämt att inte förlora kontakten och fortsätta ses, och stenbockar som vi båda är kommer det nog gå bra!
På tal om folk jag kommer sakna när jag gett mig av från Borås - och efter ett tag Sverige -; Twiggy! Min Twiggy. ♥ Bara en vecka kvar tills jag får träffa henne igen. Det var så jävla länge sen sist nu, det är fan sorgligt. Ett tag var jag väldigt orolig över att vi höll på att glida isär men nu när vi pratat om det oroar jag mig inte längre. Dessutom var det nog väldigt bra för oss båda att jag verkligen bad om ursäkt för att jag varit så CP på sistonde. Även om jag kanske inte håller med henne i alla hennes beslut så älskar jag henne och tänker alltid ställa upp, och det är det viktigaste.

Om pappa glömmer hämta ut min Muminmugg idag blir jag tjurig tiger. >:C