Varje gång jag kommer in i köket slår en enorm doft av liljor mot mig. Oftast är det så överväldigande att jag bara måste stanna upp och bara andas, känna doften, njuta. Det är vid sådana tillfällen man inser hur jävla skönt det egentligen är att andas och hur underskattat det är. Jag älskar att fylla mina lungor till bristningsgränsen med luft och bara andas ut långsamt.
... fy vad gammal jag låter nu, haha!
Nu ska jag kila och fortsätta tömma diskmaskinen! :)
P.S. Jag kom på mig själv med att gulla med mina liljor och tulpaner idag när jag bytte vatten. "Oooooo, var det gott med lite nytt vatten?" "*rättar till en tulpan* Känns det bra nu, raring?"
Jag tror jag håller på att bli galen. :D
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar